Övervinna rädsla
Trots barnfrihet så ställdes klockan "tidigt" imorse. Mm tidigt för att vara barnfria iallafall.
9.00 ringde alarmet. Nervös som fan.
Träningsvärk som fasen efter gårdagens gympass.
Vaknat flera gånger under natten och haft alla möjliga konstiga drömmar angående"tillsammanslöpningen" som skulle ske idag. Man är ju en lonesome runner ( gå in på fejjan o se. )
Hade ju hoppas på att dom inte skulle höra av sig angående långpasset och bara glömma bort de.
Men icke. Igårkväll kom meddelandet. 10.00 imorgon vid bron.
Så upp, klä på sig. Dricka lite vatten. Vågade inget äta då min mage är något jobbig för tillfälligt. Vill ju inte behöva sätta sig i skogen första gången man springer ihop.
Så det bidde inget mer än vatten. Klockan gick, och jag på toa många gånger rusade." Nervösmage" kallar jag de.
9.45 stack jag ut huvudet i den kalla morgonen. Sprang till samlingsplatsen.
Något halt, ångrade valen av skor. Skulle tagit icebugsen, fast å andra sidan tur det inte blev dom. Något stela. Jobbigt så långt.
10.00 möttes vi. Jag nervös som faen. Men de gick! Det blev bara jag och jobbekompisen min, den andra killen hade dragit sig ur.
Löpturen blev inte alls som jag tänkt mig. Ha ha , men till det positiva.
Jag som är en inbiten asfaltsnörd fick en smärre chock när det visade sig att vi skulle springa på smala stigar i skogen, backe upp och backe ner. OM O OM IGEN!
Flåsade som fan, rädd att snubbla, rädd att springa för sakta, rädd att kroppen skulle skrika NEJ ännu högre.
MEN, jag överlevde! Tyckte till och med att det var kul!
Visst det gick inte fort. Men det var längesen jag körde backpass. Killen anpassade farten efter mig. Kändes bra att ha draghjälp idag helt klart. Inte bara "messpringa" utan faktiskt kämpa lite.
Vi sprang en bra bit längs med havet på stranden oxå. Underbart. Havet ger så mycket. Då tillsammans med löpning. Oslagbart!
Tänk att starta dagen på detta vis.
Så vad gör det att jag knappt kan gå nu? =)
Nästa söndag är redan inbokad. Jag håller på att övervinna min rädsla att springa tillsammans med andra. Känns jätte bra.
Vi samlade ihop 15 km, det är jag jätte nöjd med. Men fy, de sista 2 km när jag sprang hem själv, då måste jag erkänna att det gick LÅNGSAMT! Och de sista 5 km sprang jag enbart med pannbenet helt klar! Men, jag sprang!
Men oj vad hungrig jag var när jag närmade mig hemmet. Drömde till och med om gröt! Då är det illa, då jag inte gillar gröt ens. Men det blev gröt och mackor. De satt gott i magen.
Gissa vilken som är "före" och vilken som är "efter" bild?
c
I LOVE RUNNING!! Helt hög på löpturen än!
skriven
Jäklar vad du är BRA !!! :)