Nu börjar resan

 
Idag tog äntligen BUP ett bra första steg. Så nöjd med de iaf. Tösen min ska få göra ett Qb test, för att se om o vilken/vilka diagnos som finns.
En lång utredning påbörjas nästa vecka, men vi är på gång! Detta har jag velat så länge. Det ser jag jätte positivt på.
De andra vet jag ej. Går ej riktigt att beskriva. När jag skriver ner de kommer de säkert att framstå helt fel. Men ger det ett försök.
Tösens pappa och jag gick isär när tösen min va runt två år. Sen dess har hon bott hos mig mestadels. Varannan helg hos pappa, o vissa kvällar i veckan. Bra så.
Då jag har en väldigt känslig tös som avskyr och faktiskt mår riktigt dåligt av förändringar så blev jag orolig idag.Bup kommer nu att kräva att pappan hennes ska ta större ansvar och ha henne mer. Hjärtat brister! HJÄLP, svårt att andas. 
Min lilla loppa. hur ska hon ta detta. Vi ska ha möte om detta nästa vecka för att bestämma mer. O om inte pappan kliver in så kommer en stödfamilj att sättas in?! (men han lär steppa upp o ta sitt ansvar)
Allt detta för att vi måste andas. Vi måste samla kraft o ork att orka med situationen och räddda allt. O ta oss framåt! Just nu är vi så långt nere att vi bara krockar i våra beteenden. Men de känns  så .... märkligt. Att inte räcka till åt sitt barn. Sitt egna barn som man burit 9 månader och älskar över allt annat. 
Har tjutit hela dagen. Då jag inte vet hur detta slutar. Ska pappan kräva varannan vecka nu då? Klarar tösen min den förändringen ? Just nu?! 
Mitt i allt detta hemska. Eller är detta räddningen för oss just nu?! Frågorna bara hopar sig.
För min lilla tös reagerar inte som andra barn. Hon tar på sig allt själv och mår dåligt . Kan riktigt höra hennes reaktion när vi sen ska berätta detta - Vill ni slippa mig?! Vill ni vara mer med lillebror o skicka iväg mig?!
Hon har alltid varit extremt mammig. Alltid. O så kommer denna käftsmällen! 
Förlåt. Låter egoistiskt men det är inte de jag menar, svårt att förklara hur min tös fungerar. 
 
kram på er
 
1 Cecilia Mattsson:

skriven

Nej det är inte egoistiskt av dig!! Du älskar din dotter och vill henne väl, skydda henne! Om det inte funkar som det är nu så måste det vara värt att prova något annat. Ja, hon kommer säkert att anklaga dig/er men du får försöka tänka att det är för hennes skull detta görs. Det är jätte svårt att uttala sig och ge råd! Kram

2 Fröken M:

skriven

Jag förstår att det är skit jobbigt att både ha största delen av ansvaret och att behöva släppa taget en smula framöver, men jag tror att det här kan vara bra för er alla i längden.
Större delat ansvar innebär mer tid att samla kraft, och den kommer säkerligen att behövas framöver.
Men kraft innebär även extra trygghet och kärlek, laddade batterier och ökat tålamod.
Ni kommer fixa det här, och nu när bollen är i rullning är det bara att försöka hänga med och göra det bästa av situationen. Ni gör det för hennes skull !
KRAM

3 Therese Bjärstig:

skriven

Du är INTE ego, men sitter i en konstig sits, men tror att ni alla behöver detta för att ni ALLA ska må bra, även om det blir svårt att förklara för din älskade tjej, Men händer inget är det ju inte bara hon som mår dåligt utan ni alla... Så jag håller tummarna att detta på sikt blir bra och att ni får den hjälp ni behöver!!! Styrke kramar. Och Bogge tackar för grattiset <3

Kommentera här: