Nödvändig pryl
Första gången jag stötte på denna fantastiska pryl var inne på Annas blogg.
Efter en cykelolycka inhandlade hon denna finurliga och nödvändiga (enligt mig) sak.
För mig känns detta som en trygghet. Då jag både har epilepsi och går på Waran som är blodförtunnande ( o därmed nödvändigt att informera om vid en olycka) känns det oerhört klokt att bära detta armband när jag är ute och springer själv.
Det sitter för det mesta på min arm faktiskt. Jag jobbar på ett sjukhus, men går själv så skulle det vara dags för ett ep anfall så har jag mitt armband eller roadID som det heter på armen. Där står mitt namn, personnummer, att jag har epilepsi, att jag behandlas med waran och dessutom har jag klämt in två telefonnummer till anhöriga.
Sen jag skaffade detta armband känner både min mamma och min (blivande) man sig mycket tryggare när jag är ute själv och springer. Ett litet tips till er.
Det är väldigt slitstarkt. Jag köpte med en extra rem, en knallrosa (såklart) för jag trodde att det skulle behövas. Men de gröna håller än. Man fick även en fin plåtask att förvara de i. Klicka på bilden för att komma till webbbutiken om du är nyfiken.
O nej jag är inte sponsrad.
skriven
Smart ! Ett sånt skulle alla behöva ha när dom är ute oavsett om man har någon sjukdom i grunden eller ej !
Ha en bra dag !!
Kram